Hembygdsvård

Vid sekelskiftet (cirka slutet av 1800-talet) började man använda ordet “hembygd” som syftar till den plats/miljö; det vill säga bygd, man kommer ifrån – det man kallar sitt hem.

Det kan användas om den plats där ens föräldrar kommer ifrån, om platsen där man föddes eller där man bor nu. Med andra ord så kan en person ha flera olika hembygder.

Efter att ordet “hembygd” började användas mer frekvent i det svenska språket kom ämnet hembygdskunskap att bli obligatoriskt på folkskoleschemat. Det man kallade hembygdsvård eller hembygdskunskap blev läran och bevarandet av miljön man levde i. Att värna om samt vid behov återuppbygga miljö, byggnader med mera är en definition på vad hembygdsvård kan betyda.

Hembygdsvård i Sverige

Man kan säga att de krafter som satte igång hembygdsvårdsrörelsen för över hundra år sedan liknar de krafter som återigen har gjort den stark på senare tid – oron för att modern utveckling ska utplåna det gamla förenar begynnelsen med idag. Då med industrialiseringen som ett av många ansett hot; och idag i en värld där teknik och digitalisering mer och mer tar över samhället och sättet man brukade utföra sysslor på. Att värna om det gamla är något som aktualiseras i takt med att utvecklingen går allt snabbare framåt.

Hembygdsvård i Sverige
Hembygdsvård i Sverige

Vid hembygdsvårdens födelse var det ungdomar som var den drivande kraften och 1916 startade Samfundet för Hembygdsvård. Samfundet för Hembygdsvård ändrade 1975 namn till Riksförbundet för Hembygdsvård för att 1991 bli Sveriges Hembygdsförbund.

Skansen i Stockholm har alltid varit en förebild i uppbyggandet och bevarandet av byggnader, museer och föreningar. Hembygdsgårdar vars syfte var att visa upp föremål från svunna tider och framförallt berätta historierna om hur människor levde började upprättas och dessa är högst levande än idag. I takt med att intresset för landsbygden har ökat har hembygdsgårdarnas funktion ändrats över tid. Idag är det till exempel inte ovanligt att man förutom att bevara kulturskatter även har café/servering och i vissa fall även övernattning på dessa gårdar. Evenemang med folkmusik anordnas på många ställen under sommarhalvåret.

Då hembygdsvård förr mest verkade som ett slags museum där man fick möjlighet att beskåda äldre föremål och förstå sammanhangen de funnits i, har den idag kommit att handla mer om historierna – berättelserna om hur människan levde på just den orten. Detta har förmodligen att göra med den moderna människans sökande efter rötter – med fler möjligheter att eftersöka vårt ursprung (bland annat på grund av digitalisering och i och med den; tillgång) skapas ett intresse för hembygd, de små orterna runt om i landet och med det hembygdsvård. Många hembygdsgårdar trycker upp egna böcker och andra dokument för människor att ta del av. I Sverige har hembygdsföreningarna närmare en halv miljon medlemmar vilket ju säger en del om intresset.

Rörelsen verkar på många olika plan i samhället idag och finns inte enbart ute på landsbygden utan även i städerna. Man vill vara en del av samhällsdebatten och verka för fortsatt arbete för det man ofta kallar en levande landsbygd. Allt engagemang och arbete sker ideellt och verksamheten ska jobba för inkluderande och öppenhet för alla.

Du får Gillar också